Trivsam pensionärsfilm

Kommande film p? bioVisa synopsisD?lj synopsis

N?gra av Storbritanniens mest ?lskade sk?despelare sammanstr?lar i denna varma komedi om Marigold Hotel i Jaipur i Indien. Dit kommer en grupp m?nniskor, alla av olika anledningar; f?r att uppleva ?ventyr, f?r att f? en ny h?ftkula, f?r att ?terfinna en gammal k?rlek eller bara f?r att f? en nystart.

Omst?llningen fr?n det kalla gr?a England till det kaotiska f?rgsprakande Indien ?r f?r vissa lika sv?rsm?lt som den indiska maten men ibland ?r en kulturkrock just det som beh?vs f?r att inse att det aldrig ?r f?r sent f?r att b?rja leva.

I filmens v?rld m?ste man som senior tydligen resa till Indien eller g?ra n?got annat drastiskt f?r att finna ro p? ?ldre dagar. H?r hamnar n?gra av v?ra fr?msta, brittiska veteraner p? ett nedg?nget hotell och upplever b?de kulturkrockar och k?rlek. Minst sagt v?lbekant men trivsam feelgoodmys d?r ensemblen ?r b?ttre ?n manuset.

Pensionärsfilmer med nämnvärda titlar går att räkna på tio, nästan fem fingrar med "About Schmidt" i täten. Äldre skådespelare brukar ofta förpassas att spela förälder eller mor/farsföräldrer i filmer om de inte heter Meryl Streep eller, tja, är en man. Därför är det mycket befriande att se en film där seniorer och deras sätt att hantera ålderdomen står i centrum, även om man inkluderat fler än en stereotyp bland karaktärerna.

Vi har sett många av rollfigurerna förut: den nyblivna änkan (Judi Dench) som har problem att betala hyran, den fördomsfulla tanten (Maggie Smith) som behöver en ny höft men ogillar utländska läkare, den nypensionerade toffeln (Bill Nighy) och hans hunsande fru (Penelope Wilton), den livströtta ensamvargen (Tom Wilkinson), samt de pilska romantikerna (Celia Imrie, Ronald Pickup) som försöker återuppleva ungdomens dagar i sänghalmen. Alla hamnar de på det fallfärdiga titelhotellet som unga indiern Sonny ("Slumdog Millionaire"-stjärnan Dev Patel) ärvt och tafatt försöker hålla vid liv. Inte oväntat uppstår både konflikter, kulturkrockar, vänskap, dramatik och lite kärlek.

Detta är en idealisk film att ta med föräldrar och mor/farföräldrar på. Det är charmig, trivsam och mysig feelgood där lättsam humor varvas med simpla men vackra budskap om att åldras med värdighet, upptäcka världen och ta vara på chanser man får i livet. Ska man vara cynisk så är det ett ganska tunt manus med en hel smågenant publikfrieri men det funkar - man blir både road och rörd.

Däremot är det svårt att frångå det faktum att de fantastiska skådespelarna - några av Englands främsta proffs - är så bra att de förtjänar bättre material att jobba med. De gör sitt bästa för att gjuta liv i sina lite kantiga figurer men många förblir lösa stereotyper, särskilt då de får slåss om spelutrymmet. Mycket fokus hamnar på sympatiske men inte riktigt lika mångsidige Patel och hans kärlekshistoria

Wilkinson har några riktigt fina scener som den homosexuella domaren på jakt efter sin gamla ungdomskärlek och en möjlig ny trend med äldre bögar på film efter Oscarbelönade "Beginners" är naturligtvis välkommen. Men hans öde, liksom många andras, blir ganska uppenbart och särskilt i finalen blir det lite väl lyckligt och tillrättalagt. Men trevligt och lättsmält är det, man hade bara hoppats på att dessa värdiga veteraner fått något vassare och smartare att jobba med på ålderns höst.

View the original article here